Happy Halloween

Den första säkert kända häxförbränningen ägde rum 1275, i Toulouse, där en 60-årig kvinna måste bestiga bålet, anklagad för att ha drivit otukt med Satan.

Under inkvisitionens skräckvälde blev beskyllningen för häxeri en allt vanligare utväg att på ett bekvämt sätt befria sig från kättare, vilka ej kunde fällas. Genom påven Gregorius IX:s bulla 1233 förklarades häxförföljelserna för Guds behagliga gärningar,  och upphetsningen ökades ytterligare genom nya bullor, 1317 och 1327. I rättegången mot de sista tempelherrarna (1300-talet) tjänade beskyllningen för häxeri till förevändning att skicka dem på bålet och dra in deras egendom. Även Jeanne d’Arc brändes som häxa, 1431. Det var emellertid först längre fram, inemot reformationen, som häxförföljelserna tog full fart, gynnade ej mindre av den sedeslöse och vidskeplige Innocentius VIII, vilken 1487 gav sin påvliga sanktion åt brännandet av häxor, än och av de då överhandtagande förföljelserna och grymheterna mot kyrkans fiender. En i den tidens anda avfattad kodex för häxväsendets teori och praktik har man i J. Sprengers 1487 utgivna, skrift Mallens maleficarum (”häxhammaren”). Där förordas de samvetslösaste medel till de misstänktas snärjande och fällande, såsom förfalskning av protokollen o. d. Med ledning av denna urkund bedrevs häxförföljelserna systematiskt. Om deras utsträckning kan man göra sig ett begrepp därav, att en enda kättardomare, Balthasar Voss i Fulda, inom 19 år lät bränna 700 häxor och trollkarlar; en annan, Remigius (slutet av 1500-talet), lät på 16 år bränna 900 häxor, vilka han dock till sist själv, anklagad för häxeri, måste följa på bålet. Det är betecknande nog, att just kyrkofurstarna överbjöd varandra i nitälskan mot häxeriet. Så brändes t. ex. i stiftet Würzburg 1627–29 över 200 häxor, i Strassbourg 1615–35 ej mindre än 5,000. Även i Schweiz, England, Skottland, Frankrike och Spanien flammade bålen eller glödde häxtornen, och tusentals offer skördades där. – Så djupt rotat var det onda, att århundraden passerade, utan att någon enda röst höjdes mot detsamma. Den förste, som i någon mån lyckades göra sig hörd, var Joh. Weier (omkr. 1560), livmedikus hos hertigen av Kleve. Men mötpartiet hade genast svar till hands, och t. o. m. konung Jakob I i England och Skottland uppträdde till försvar för häxförföljelserna. Med frimodighet angrep den reformerade prästen Balthasar Bekker i Amsterdam (1691) tron på en personlig djävul, i sin ”Betooverde weereld” (Den förtrollade världen), och med avgjord framgång fortsattes hans verk av Kr. Thomasius i ”Lehrsätze von dem laster der zauberei” (1707). I dessa mäns anda följde sedan lagstiftningen först i Preussen (1721) och sedan i andra länder. I 1734 års svenska lag stadgas ännu stegel och bål för utövande av trolldom. Det sista häxbålet i Tyskland tändes 1749, då en nunna från klostret Unterzell brändes, men ännu senare, 1782, skedde en häxavrättning i Glarus, i Schweiz, vilken anses ha varit den sista.

I Sverige fick häxeriväsendet riktig fart först under Karl XI:s regering, och häxavrättningar bedrevs där med lika fanatisk grymhet som i andra länder. Första anledningen kom från Dalarna, där 1668 en åtta års flicka uppgavs jämte andra barn blivit bortförd till Blåkulla. Snart spordes flera fall. Undersökning inleddes mot alla misstänkta, och dessa nekade  ej att ha plägat umgänge med satan. En särskild kommission tillsattes 1668 i Dalarna, som höll rannsakning i Mora 14–20 aug. och dömde 17 personer till bålet. 148 barn straffades med ris eller gatlopp. Men långt ifrån att stävja trolldomsraseriet gav denna behandling endast ökad fart åt detsamma, så mycket mer som folket snart märkte, att de mera upplyste hade samma tro. Med dödsdomarna utbredde sig det onda över hela riket, och förgäves utfärdade regeringen, 19 dec. 1669 brev till samtliga biskoparna i landet med befallning att i kyrkorna låta anropa Gud om bistånd mot djävulen. I de flesta landskap bildades trolldomskommissioner, och ensamt i Ångermanland blev inom 2 månader 71 för trolldom anklagade kvinnor avrättade. Men ingenting hjälpte. Hela församlingar bönföll
hos konungen om hjälp: ”alla nätter blev barn och äldre folk bortförda till satans boningar”, hette det. Förvånande är, att även de bildade i så hög grad skattade åt vidskepelsen. En lektor i Härnösand, J. Eurenius, inlämnade till 1676 års trolldomskommission en berättelse om, hur han blivit bortförd till Blåkulla, och
Stockholms konsistorium avgav 13 mars s. å. ett utlåtande, vari det förklarade ”ej allenast
barnens förande, utan ock de angivnas pakt eller förbund med den orena anden för ostridiga sanningar”. Allmänt bekant är djävulens besök hos två ledamöter av trolldomskommissionen i Uppsala, den lärde professor C. Lundius och
assessor A. Stiernhöök, varom en berättelse inlämnades till konungen. Först sedan den
upplyste Urban Hjärne, såsom medlem av Stockholms kommissorialrätt, ifrat för
förnuftiga förklaringsgrunder, började fanatismen vika. Bålen släcktes småningom, ehuru en och annan gnista flammade länge nog. Den sista häxa, som genom domslut avlivades i Sverige, var en 80-årig gumma, Anna Ersdotter, vilken halshöggs 15 juni 1704. Trolldomsvidskepelsen var dock icke utrotad, utan blomstrade under hela
frihetstiden bland prästerskapet och allmogen samt framträdde ännu på 1800-talet en och annan gång. 1757 åtalades av elakhet några kvinnor i Åls socken i Dalarna för trolldom och nödgades genom tortyr att bekänna sig skyldiga. Genom bemödanden av flera upplysta personer, framför alla grevinnan K. Ch. De la Gardie åstadkoms en revision av domen, som ledde till, att de anklagade frikändes och att skadeersättning tillerkändes dem, oaktat åtskilliga medlemmar av prästeståndet, med ärkebiskop Troilius i spetsen, vid 1760–62 års riksdag arbetade för domens stadfästande. Först 1779 avskaffades dödsstraffet för trolldom.

Advertisements

Om albertveli

Grävande programmerare.
Det här inlägget postades i Historia. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s