Konspirationsgissning

Logik är någonting besynnerligt. Den klassiska logiken (Aristoteles) baseras på matematiska formler som kan ge svar på om ett påstående är sant eller falskt. Jag tänker börja med att avfärda det systemet. Inget påstående är fullständigt sant eller falskt. Ett bättre system är att gradera ett påstående efter hur sannolikt det är. Sannolikheter kan t.ex. betecknas med ett flyttal mellan noll och ett. Det förändrar allt. Istället för absoluta sanningar får vi sannolikheter. ”Christer Pettersson sköt sannolikt inte Palme”. Systemet kallas maybe logic och är mer kraftfullt i vissa sammanhang, exempelvis konspirationsteorier.

Den som gillar deckare har förmodligen redan sett maybe logic i aktion. Kriminalinspektörerna radar upp ett antal hypoteser som utmanas med fakta som dyker upp. När nya fakta kommer in i leken åker sannolikheterna för de olika hypoteserna upp och ner mellan 0.0 och 1.0. Om detta genomförs strikt vetenskapligt summeras alla hypotesers sannolikheter till 1.0. Ökar en hypotes i sannolikhet måste förändringen dras av från andra hypoteser. Ett problem är att värderingarna av sannolikheterna är subjektiva. Varninsgtecken för en felaktig bedömning är naturligtvis att summan av sannolikheterna avviker markant från 1.0.

Matematiskt närmar vi oss här kvantfysiken. En hypotes kan både vara sann och falsk, samtidigt. Sant innebär en gren i ett matematiskt träd och falskt innebär en annan gren. Utmaningen består av att bygga upp och söka igenom trädet. Att dessutom tilldela olika grenar separata sannolikheter är lite mer avancerat, men inte okänt inom den teoretiska datavetenskapen.

Ett nytt problem som dyker upp är … psykologi. Människan har en tendens att dra förhastade slutsatser. Om jag ser tre blåa bilar på rad åka förbi på Köpingsvägen kan jag dra många förhastade slutsatser. T.ex. att alla bilar på Köpingsvägen är blåa eller att blåa bilar är populära på Köpingsvägen. Men förutsatt att min observation är korrekt så är det enda som är bekräftat att minst tre bilar på Köpingsvägen, den här dagen, hade åtminstone den ena halvan av bilen färgad blå.

Konspirationsteorier. Om vi börjar med att förutsätta att alla konspirationsteorier är helt tagna ur luften så går det enkelt att räkna ut sannolikheten för att varje teori stämmer. Du som läser kanske lockas av att säga noll. Men den är noll lika mycket som sannolikheten är noll att vinna på lotto om du bara kryssar i nummer på måfå. Sannolikheten är aldrig helt noll. Under bisarra omständigheter kan oväntade saker inträffa. T.ex. kan du ha drömt att du läste detta blogginlägg och sedan vaknat upp och trott att det var sant och agerat, vilket skulle kunna lett till väldigt osannolika händelser, men sannolikheten skulle inte vara helt noll, bara nära.

Dessutom kommer mer mundana skeenden in i bilden, som att t.ex. myndigheter (eller maffia, etc) planterar personer som medvetet agerar irrationellt någonstans. Logiken bygger på att alla inblandade (s.k. agenter) agerar rationellt. Med irrationella agenter i bilden rasar den klassiska logiken samman.

Hur som helst, slutsatsen blir att en konspirationsteori inte måste vara falsk bara för att det någonstans finns en annan konspirationsteori som kan visas inte stämma. Om en fåraherde ropar VARG flera ggr utan att det kommer någon varg betyder det inte att det aldrig kommer komma någon varg. Precis som det inte betyder att alla bilar i framtiden på Köpingsvägen kommer vara blåa bara för att man sett tre blåa bilar i följd.

Advertisements

Om albertveli

Grävande programmerare.
Det här inlägget postades i Övervakning, Filosofi, konspiration. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s