Ordningen på veckodagarna

Jag börjar med källorna så ni inte tror att jag skriver i nattmössan. På sidan 88 i Medeltidens Magi refererar Rydberg till Dio Cassius Romerska Historia, Bok 37, kapitel 18-19*.

Varje veckodag är associerad med varsin av följande himlakroppar, som i ordning med den längst bort från jorden först blir:

0 – Saturnus (längst bort från jorden)
1 – Jupiter
2 – Mars
3 – Solen
4 – Venus
5 – Merkurius
6 – Månen (närmast jorden)
Tabell 1, planeterna i avståndsordning

Under antiken kände man bara till solen, månen samt de fem av himlakropparna som går att se med blotta ögat (av de vi idag kallar planeter). De himlakroppar vi kallar stjärnor rör sig väldigt regelbundet från kväll till kväll eftersom de är så långt borta medan dessa sju himlakroppar rör sig mer komplicerat, och därmed blir deras banor också svårare att förutsäga. Det var därför de under antiken kallades de sju heliga planeterna. Men veckodagarna är inte associerade i rätt ordning:

Svenska, Latin – Planet
0 – Lördag, dies Saturni – Saturnus
1 – Söndag, dies Solis – Solen
2 – Måndag, dies Lunæ – Månen
3 – Tisdag, dies Martis – Mars (Tyr)
4 – Onsdag, dies Mercurii – Merkurius (Oden)
5 – Torsdag, dies Iovis – Jupiter (Tor)
6 – Fredag, dies Veneris – Venus (Freja/Frigg)
Tabell 2, veckodagarna med tillhörande planeter

Den här något märkliga ordningen härstammar från Egypten (enligt den romerska historieskrivaren Dio Cassius, se länkar överst). Förklaringen är att de gamla egyptierna tillägnade varje timme av dagen åt en av de sju planeterna. De började med lördag och Saturnus, som är längst bort från jorden. Sen fortsatte de varje timme i avståndsordning med månen sist, som ju är närmast jorden. Sen börjar det om med Saturnus igen så att det upprepar sig i ett matematiskt mönster (modulär aritmetik**). Se bild.

Egyptiernas astrologiska fördelning av planeterna mellan veckans 24*7 timmar

Varje veckodag associeras ända fram till våra dagar med planeten som (enligt de gamla egyptiernas astrologi) behärskar dagens första timme.

* Faktum är att Rydberg anger referensen som kapitel 16 i bok XLIII, men enligt numreringen i texten hos projekt Gutenberg verkar det vara kapitel 18-19 i bok 37 han syftar på (se även fotnot 22 i den länkade texten från projekt Gutenberg).

** Om P är en av planeterna Saturnus till Månen, numrerat 0 – 6 (tabell 1) och V är en av veckodagarna Lördag till Fredag, också numrerat 0 – 6, kan planeten för respektive dag (tabell 2) räknas ut enligt följande formel; P =  (V*24) mod 7. Vill man räkna ut planet för godtycklig timme under veckan så lägg till ett H i formeln där H representerar timme, numrerat 0 – 23; P = (H + V*24) mod 7.

Mod 7 betyder resten vid heltalsdivision med 7. Är det t.ex. onsdag och klockan är 8:37 blir V = 4 (onsdag, börja räkna från lördag som dag noll) och H = 8 (inne på den nionde timmen, men börja räkna timmarna från noll). Enligt ekvationen får vi då P = (8 + 24*4) mod 7 = 104 mod 7. 104 går 14 gånger i 7 (14*7 = 98) och resten blir 6. Planet 6 i tabell 1 är Månen och det stämmer med den egyptiska tabellen i bilden (titta på onsdag, den nionde timmen, där mycket riktigt Månen återfinns).

Advertisements

Om albertveli

Grävande programmerare.
Det här inlägget postades i Etymologi, Historia. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s