Nine Eleven som jag minns det

De flesta kommer ihåg var de befann sig när Olof Palme mördades och liknande stora händelser. Samma sak gäller den elfte september 2001. Själv befann jag mig på ett programmeringsjobb på ett biokemiföretag. Plötsligt började alla gå till fikarummet där någon satt på TV:n. Ett plan hade flugit in i den norra skyskrapan och när jag kom in i rummet hade det andra planet redan träffat den södra skyskrapan, som mest var vi runt 15 personer där inne. Jag minns hur förvånade och upprörda alla blev och hur diskussionerna gick. Fikarummet var fyllt till brädden av akademiker och flera av dem hade till och med doktorerat inom sina respektive områden (kemi, fysik och matematik). Stämningen var spänd. En kemiprofessor undrade nervöst om det här var starten på tredje världskriget och en doktor i ytfysik påpekade upphetsat att han just läst två böcker (Debt of Honor och Executive Orders av Tom Clancy) som handlade om en ensam galning som kapade ett flygplan och flög in i vita huset. Han spekulerade om att det kanske var kapare som inspirerats av Tom Clancys böcker som utförde attentaten vi just bevittnade på TV:n. Men den intressantaste kommentaren kom från en doktor i biokemi. Han sade ordagrannt, direkt när den första skyskrapan kollapsade: ”Men..men..det såg ju precis ut som när man river ett hus med sprängämnen”. Sen blev det alldeles tyst. Doktorn sjönk djupt ned i sina tankar en stund och sade sedan: ”Bush kommer säkert skylla på terrorister. Men en vacker dag … det skulle inte förvåna mig om vi en vacker dag … om många år när allt det här har kallnat, får reda på att skyskrapan sprängdes.” Exakt så sade han, inklusive konstpauserna som jag markerat med punkter. Jag kan tillägga att doktorn är en extremt intelligent person. Han sade det här samtidigt som den första skyskrapan rasade, det var hans spontana reaktion. Idag skulle han säkert förneka sitt uttalande eller ta avstånd från det och säga att det var en förhastad slutsats. Och det var inget officiellt uttalande, bara en kommentar i fikarummet, men kommentaren etsade sig fast i mitt minne. Jag har gått och grubblat på det där till och från och det skulle inte förvåna mig om doktorns första reaktion var korrekt.

På vägen hem till Västerås var jag chockad och pratade mer eller mindre i nattmössan (om att det kanske var hämndaktioner från Jugoslaver och andra förvirrade spekulationer) längs hela E18 med min sommarjobbande medpassagerare i den gamla Ford Sierran. Jag kan inte låta bli att tänka på hur klockren doktorns första reaktion var. För mig tog det flera år innan polletten slutligen trillade ned medan han omedelbart anade hur det (eventuellt) låg till.

Advertisements

Om albertveli

Grävande programmerare.
Det här inlägget postades i Dingding, konspiration, Mystik, Nostalgi. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Nine Eleven som jag minns det

  1. albertveli skriver:

    Även kemiprofessorns kommentar var intressant. Hon var säkert orolig för att ett kärnvapenkrig skulle utlösas. Men hon hade rätt utan att veta om det. Attentaten *var* starten på det tredje världskriget … kriget mot terrorismen, och det har redan pågått dubbelt så länge som det andra världskriget..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s