Dvorak

QWERTY

De första bokstäverna på ett vanligt tangentbord är QWERTY.

Placeringen av bokstäverna är inte slumpmässig. När skrivmaskinerna kom på 1700-talet var ett vanligt problem att bokstavsarmarna trasslade ihop sig. 1873 designade Christopher Latham Sholes QWERTY-layouten med målet att minimera trasslet och den har hållit i sig ända till dagens datorer, trots att datorer inte har några bokstavsarmar som kan trassla.

Dvorak

1936 hade den elektriska skrivmaskinen uppfunnits och Dr. August Dvorak konstaterade att QWERTY-layouten var långt från optimal (för engelska, men det gäller även svenska). Många vanliga bokstavskombinationer i engelskan kräver krångliga fingerrörelser på ett QWERTY-tangentbord, skrivs av samma finger eller av samma hand medan den andra handen är utan jobb. 30% av tangenttryckningarna sker på den nedersta raden som är långsammast och svårast att nå medan hela 52% är på översta raden vilket kräver en förflyttning från hemmapositionen på mellersta raden.

För att konstruera en optimal layout av tangenterna genomförde Dr. Dvorak en vetenskaplig studie där han studerade allt från bokstavsfrekvenser, bi- och trigram, till fysiologin hos människors händer och handleder. Resultatet blev en layout som går under namnet…*trumvirvel*…Dvorak.

Amerikansk Dvorak-layout

Det är en mirakulös uppvisning i konservatism att så många människor än idag använder den klumpiga QWERTY-layouten istället för den ergonomiskt överlägsna Dvorak. Att det går fortare att skriva med Dvorak är bara en sidoeffekt. Framför allt innebär Dvorak färre fingerförflyttningar och minskad risk för förslitningsskador som musarm och karpaltunnelsyndrom. En annan dokumenterad bieffekt är att antalet felskrivningar minskar med Dvorak-layout på tangentbordet.

Att byta

Den största nackdelen är att det till en början kan vara frustrerande att träna in en ny layout. På andra plats kommer moment-22 argumentet att det är svårt att få tag på ett Dvorak-tangentbord. Så länge det inte går att köpa kommer de flesta inte att byta layout och så länge de flesta inte byter kommer det inte tillverkas några Dvorak-tangentbord.

Lösningen på det första problemet är enkel. Det är bara att träna. De flesta skriver snabbare på Dvorak redan efter 3 veckor, även om de använt QWERTY i 20 år eller mer.

Det andra problemet kräver ett val. Antingen flyttar man fysiskt om tangenterna på tangentbordet (brukar gå bra att bända bort och sätta tillbaka på en annan plats), eller så tränar man på att skriva utan att titta på tangenterna, då behövs ingen modifikation av tangentbordet. Touch-typing kallas det att skriva enbart genom att känna på tangenterna utan att titta. Det kan faktiskt vara en fördel att inte flytta om tangenterna eftersom det då inte lönar sig att titta, bokstäverna på tangenterna visar ju ändå fel. Vissa stilar genom att använda tangentbord utan bokstäver, men det går lika bra att bara ha kvar QWERTY och inte titta (eller måla över med tippex, men det rekommenderas ej, kladdar efter ett tag).

Standardiserad Norsk Dvorak-layout

Svenska alternativ

Skandinaviska tangentbord har tre bokstäver extra, ÅÄÖ. Norrmännen och danskarna har enats om att placera Å uppe till vänster medan Ä och Ö placeras nere till vänster (Æ och Ø för att vara exakt). Norrmännen har till och med standardiserat sin layout. Svenskarna däremot dividerar om fördelar och nackdelar med tre olika layouter, utan att komma överens. Svorak placerar både Å, Ä och Ö uppe till vänster (tillsammans med övriga vokaler) medan svdvorak (av Gunnar Parment) och sv_dvorak (av Thomas Lundqvist) placerar ÅÄÖ på samma sätt som norrmännen och danskarna (vilket bevarar , och . på samma platser som på Dvoraks engelska original-layout). Skillnaden mellan svdvorak och sv_dvorak är att den förstnämnda placerar parenteser och andra specialtecken på samma plats som QWERTY medan sv_dvorak har flyttat även dem. Vilken av dessa tre som ska bli officiell svensk standard återstår att se.

Installation

Själv använder jag svdvorak. Under GNU/Linux kan man ange:

 Option "XkbLayout" "se"
 Option "XkbVariant" "svdvorak"

i filen xorg.conf. Byt ut XkbVariant mot svorak om du gillar den layouten bättre. Xorg har stöd för bägge.

Till mac finns det ingen färdig svensk dvorak-layout, men det är enkelt att installera en egen layout. Jag skapade en med programmet Ukulele (baserad på den norska):

Min svdvorak för mac

Den har åäö, punkt och komma som hos den norska varianten och övriga tecken i stort sett som på QWERTY för mac.

Förhoppningsvis kommer en dag då även vi, liksom norrmännen, kan standardisera en officiell svensk dvorak-layout och få den inkluderad i alla populära operativsystem. Då blir det enklare för fler att ta steget att byta till dvorak. För varje person som byter blir avståndet till den kritiska massan mindre.

 

Uppdaterat

Under GNU/Linux och andra unixdialekter kan fönsterhanteraren (Gnome/KDE) sätta sin egen layout. Då räcker det inte med att ändra xorg.conf. Ändra istället i inställningarna för fönsterhanteraren. I Gnome är det system->inställningar->tangentbord (system->preferences->keyboard), fliken layouts. Där finns både svorak och svdvorak som alternativ. Jag har ingen KDE burk att kolla på här, men det ska finnas en liknande inställning där.

Annonser

Om albertveli

Grävande programmerare.
Det här inlägget postades i Politik, Programmering. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s