Civilisationens Kamp

Först lite medlidande till det hårt prövade Japan som drabbats av både en jordbävning, följt av tsunami, kärnkraftshaveri, vulkanutbrott och efterskalv. Vi tänker på er.

Sen en närmare titt på vad kärnkraftverket egentligen symboliserar. För att maximera vinsten har man slarvat med säkerheten. Tydligen har säkerheten hos just Fusushima varit bristande redan före katastrofen och det dessutom i ett område som ofta drabbas av jordbävningar. I ett system där säkerheten sätts i första rummet hade Fukishima aldrig byggts, åtminstone inte på den platsen. Men i ett ekonomiskt system där den som tar största risken belönas med största vinsten vimlar det av konstruktioner med otillräcklig säkerhet. Fukishima är en symbol för vår civilisations misslyckande.

Var rädd om Moder Jord

Vi har tillgång till teknik överlägsen det mesta våra förfäder ens kunde drömma om. Ändå producerar vi varor med sämre och sämre kvalitet. Varor som är billiga, håller låg kvalitet, är svåra att reparera och svåra att återvinna. Felet ligger inte i tekniken, felet ligger i systemet. Vi tömmer moder jord på naturresurser och producerar oändliga mängder skräp. Det är varken hållbart i längden eller ens på medellång sikt.

I ett perfekt system skulle människor göra det vackraste, bästa och underbaraste de hade kapacitet till. Men i dagens ”good-enough”-system idiotförklaras den som gör det minsta lilla mer än vad som krävs för att komma över den lägsta ribban. I ett perfekt system skulle den som kommer över den högsta ribban premieras, inte idiotförklaras.

Det är fullt möjligt att bygga bilar som håller i 50 år eller mer. Men det gynnar inte nästa kvartalsrapport, därför byggs inga sådana bilar. Istället byggs bilar där alla delar är kostoptimerade så de nätt och jämnt klarar minimikraven och håller garantitiden ut. Icke godkänt. Vi behöver ett nytt system som tar hänsyn till att jordens resurser är ändliga. Då behöver vi tillverka produkter av hög kvalitet, produkter som håller länge och som är lätta att reparera när de till sist går sönder. Tekniken för att tillverka sådana produkter finns redan. Men det är inte lönsamt. Därför måste vi reformera systemet så att det blir lönsamt.

I ett perfekt system produceras tåg som är bekväma att åka i och som kommer och går i tid. Där lagar vi TV:n/skorna/datorerna/telefonerna när de går sönder istället för att hela tiden köpa nya. När du suttit ut soffan ringer du möbeltapetseraren för omklädning och komplettering av stoppningen. Istället för att slänga bokhyllan säljer du den på begagnatmarknaden. Mycket av det här associeras med fattigdom. Det borde vara tvärtom. Att inte reparera begagnade prylar är ett fattigdomstecken för civilisationen. Vi har nått materialismens vägs ände. Nu är det dags att pröva något nytt.

Annonser

Om albertveli

Grävande programmerare.
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s