Alliansfrihet i Fred Syftande Till Neutralitet i Krig

Idag (Söndag) sändes ett högintressant inslag med Britt-Marie Mattsson i Godmorgon Världen. Inslaget börjar 34 minuter och 16 sekunder in i filen.

Nedan följer ett lösryckt stycke ur programmet. R står för Reportern och BM för Britt-Marie Mattsson.

R – Hur neutrala var egentligen Sverige under kalla kriget?

BM – Den korrekta benämningen var ”Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”. Vi var alliansfria och försökte manövrera mellan blocken. Och vi var ganska duktiga på det.

R – När upphörde Sverige att vara neutrala?

BM – 1949 kom formuleringen Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Sen tog den borgliga regeringen ett initiativ 1992, precis när vi skulle gå med i EU, vi skulle ha folkomröstning. Man ville därför ha en annan ordalydelse – ”Den svenska militära alliansfriheten, syftande att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde, består”. Då trodde de flesta att det var ungefär samma sak. Det är alliansfritt, det är neutralt och det består. Men det är de centrala orden skall kunna vara som gör att vi då har neutraliteten som ett utav många alternativ.

R – Mmm.

BM – Och det tror jag att de flesta inte över huvud taget begrep, att det var så det var. Detta var precis före folkomröstningen om EU. Och det är klart att om man i det läget hade sagt att vi ska överge neutralitetspolitiken så hade det varit en väldigt stor sak, i det opinionsarbete som föregick hela den här folkomröstningen.

R – Vad betydde Sveriges inträde i EU?

BM – Jag intervjuade Carl Bildt i april 2010 och då sa han att ”när vi gick in i EU, och framför allt efter den här förändrade ordalydelsen som kanske inte alla begrep, så var den svenska neutralitetspolitiken stendöd”. Och det hade han aldrig mod att säga då. Han var ute och debatterade de här frågorna men ingen var beredd att säga det då för det var alldeles för infekterat.

R – Hur ska man förklara den omsvängningen? Neutraliteten var ju väldigt viktig. Sen plötsligt blev den mindre viktig.

BM – Inför EU-inträdet 1992 var det mycket diskussion om Sverige kunde behålla sin neutralitet. Då försäkrades de svenska väljarna om att det var absolut möjligt, det var inga problem med den saken. Men uppenbarligen var det så att politikerna hade en helt annan syn. När Socialdemokraterna sedan tog över försvarade de aldrig neutraliteten. Den bara försvann ut.

Det är uppenbart att Sverige kuppades in i EU

R – I valrörelsen är det inte särskilt mycket utrikespolitik, men Afghanistan har varit uppe. Kan man se Afghanistan som ett trendbrott?

BM – Ja. Det är ju ett rent Nato-uppdrag. I och för sig finns det en slags formell FN-flagg, men den FN-flaggan är ju inte hissad i Afghanistan, utan det är så att det här är ett Nato-uppdrag, och där är vi med. Det intressanta här är att vi aldrig gjorde upp. Vi konstaterade aldrig att vi inte är neutrala längre och att vi måste diskutera vad som gäller. Nu finns det en flytande gråzon in mot Nato istället. Nästan alla EU-länder är med i Nato och de kan inte överge sina åtaganden och förpliktelser mot Nato när de börjar diskutera EU:s utrikespolitik. Sen har de sitt koloniala arv och massa historiska saker. Men vad är det som är Sveriges bas?

R – Ja, vad är Sveriges bas? Vad är Sverige idag?

BM – Vi är uppenbarligen inte neutrala men vi är med i EU, men vi är inte med i Nato. Men det är klart att det är en flytande skala. Man är med i Nato-operationer. Man är med i EU. Man har en gemensam utrikespolitik som bygger på Natos förpliktelser osv. Så det är klart att vi kommer också in på något sätt och tvingas dela deras värderingar om vi inte själva går in och har en klar uppfattning om var vi står någonstans.

R – Vad har hänt med Sveriges roll i världen sen 50-talet?

BM – Ja den har minskat dramatiskt. Och det hänger naturligtvis samman med att vi är med i EU. Vi hörs och märks inte på samma sätt. Vi profilerar oss inte och det är väldigt svårt för svenska medborgare att förstå sig på – Vad är den svenska linjen? Vad står vi för, vad är vår grund, vad är vår bas, var ger vi inte vika och vad är det som vi absolut inte ger avkall på? Det är väldigt svårt att få en klarhet i detta. Och de flesta utrikespolitiska uttalanden som görs sker i Carl Bildts blogg. Det är klart att det är lite komplicerat att få till en helhet här.

R – Vad tycker du om utrikespolitikens roll i valrörelsen?

BM – Det är tråkigt att den inte diskuteras mer. Afghanistan är ju definitivt ett trendbrott. Nu talar alla politiker om en närvaro i Afghanistan. Men Obama säger ju att USA är i krig i Afghanistan. Det är väldigt svårt att ha en närvaro när de som leder det hela är i krig. Det här gör också att det komplicerar. Man försöker leka med orden, man spelar ner vad man egentligen gör och man har ingen viktig och vettig debatt kring det här. Det är en stor skillnad utrikespolitiskt mellan blocken, då är det värdefullt att få det mera belyst.

Vad kan man säga? Britt-Marie Mattsson sätter ord på vad jag känner, men inte kunnat formulera ordentligt. Det här är viktigare än allting jag tidigare skrivit i bloggen, sammanlagt. Lyssna på inslaget. Hennes bok Neutralitetens Tid kan också vara intressant.

Min första reaktion var – Herre Gud! Får det verkligen gå till så här? Politikerna hade uppenbarligen en tydlig plan redan 1992 när de i smyg ändrade ordalydelsen utan att någon förstod vad som hände. Sveriges neutralitet kastades i största hemlighet på historiens skräphög och informationen undanhölls svenska folket. Vi borde inte fått rösta i valet till EU utan att delges den här informationen. Det här är ju centralt för hela folkomröstningen, som därför borde ogiltigförklaras och göras om!

* Bilden ursprungligen härifrån.

Annonser

Om albertveli

Grävande programmerare.
Det här inlägget postades i konspiration, Politik. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Alliansfrihet i Fred Syftande Till Neutralitet i Krig

  1. Ping: Krig är Fred « Arkeoblog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s