Rädda P1

Sveriges Radios VD Peter Örn genomförde vid årsskiftet ett paradigmskifte. Självaste P1, oasen för alla kunskapstörstande svenskar, har förändrats i grunden. Syftet med förändringen är att nå ut till en bredare publik, framför allt en yngre målgrupp. Efter ett par månader kan jag inte annat än konstatera att kanalen försämrats. Tramsdrottningen Annika Lantz har nästlat sig in strax före studio ett och smittat av sig på de senare, som glatt tramsar med i påannonserna.

Som programmerare vet jag hur viktigt det är att dela upp program så att varje delprogram har ett tydligt och genomtänkt syfte. Tidigare har P3 stått för musik, flams och trams riktat till yngre lyssnare medan P1 stått för allmänbildande program riktat till äldre lyssnare, från kanske 25 år och uppåt. De som vill få sitt kulturbehov tillgodosett har kunnat slå på P2 medan sport, lokala och lättlyssnade program hamnat i P4. I och med förändringen försöker man sudda ut gränserna mellan P1, P3 och P4.

För att förstå faran med detta måste man titta på mediautbudet som helhet som genomgått en tydlig ”fördumning” de senaste två decennierna. Den demokratiska modellen vi använder förutsätter ett visst intresse och en viss bildningsnivå hos medborgarna men de kommersiella TV- och radiokanalerna har nästan uteslutande sänt lättsamma program utan några som helst bildande ambitioner. Detta har smittat av sig även till SVT, P3 och P4 och i förlängningen kan detta undergräva hela den demokratiska samhällsmodellen. Men där ute i mörkret har alltid P1 funnits som en lysande stjärna som bildat medborgarna och värnat om demokratin.

Det finns redan dussintals TV- och radiokanaler som sänder meningslösa flamsiga program, men det finns bara ett P1. Därför måste kvaliteten på P1 försvaras till varje pris. Om demokratins motståndare hamnar i regeringsposition och skär ner anslagen till SR så är det viktigt att göra en ”graceful degradation”. Det vill säga att avveckla de minst viktiga funktionerna först och spara de medel som finns till de viktigaste programmen. Dvs ekot och deras förängda armar P1 morgon, studio ett och godmorgon världen samt P1/P3 dokumentär och konflikt.

Att rikta sig till en yngre publik genom att göra programmen mera lättillgängliga är i sig inte fel. Det viktiga är att inte rucka på kvaliteten. Ett bra exempel är P3 dokumentär som lyckats göra lättlyssnade program som ändå håller otroligt hög kvalitet. Jag tycker det är en bättre väg än att försöka locka över unga lyssnare till P1 via Annika Lantz och sedan försöka få Lantz att prata om seriösa ämnen.

Advertisements

Om albertveli

Grävande programmerare.
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Rädda P1

  1. Joachim Nilsson skriver:

    Kan tyvärr inte göra annat än hålla med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s